Elakt, dumt och jävligt onödigt!
Igår hade jag födelsedagsmiddag med mina föräldrar och min faster och farbror.
Jag träffar min faster och farbror ett par gånger om året och det är alltid samma visa. Jag borde göra något vettigt av mitt liv (att jobba som ekonomiassistent duger uppenbarligen inte), jag borde klippa av mig håret (att ha så långt hår som jag har nu har man inte när man är vuxen), jag borde plugga vidare (till vad vet dom inte riktigt, men det spelar egentligen ingen roll), jag borde skaffa mig en ordentlig lägenhet (att ha en bostadsrätt innanför tullarna är tydligen inte heller ok). Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det mesta som jag gör är fel.
Igår gick vi ett steg längre i trakasserierna så nu är jag även en oduglig parasit som inte bidrar med min del till samhället och som dessutom är ful i håret. Allt detta för att jag inte betalar TV-licens.
Jag fick nog! Tackade för mig och gick hem. Efter ca 30 min ringer min konflikträdda mamma (som inte vågade yttra ett ord till mitt försvar) och försöker förklara att det är såhär som min faster och farbror är. Jag behöver väl knappast tala om att jag blev fruktansvärt arg (sådär arg som bara Mia och jag kan bli).
Så för att kompensera mig för all skit jag fick igår så ska mamma nu ta med mig ut på stan och köpa något till mig.
Fortsättning följer...